Man vet att man är 40…
…när man får sin första kallelse till mammografi inom ordinarie screeningprogram. Tänkte först att det var konstigt att onkologen skickar mig till SÖS istället för KS den här gången. Som om hon visste att jag jobbade på Ringvägen numera. Men så såg jag en referens till screening i kallelsen och fattade. Men jag ska tacka nej till screeningen så länge jag går på mammografi på remiss från Radiumhemmet, så att min läkare får resultatet. Men visst vore det bekvämt att gå på SÖS, det tar en bra stund att åka mellan Skanstull och KS. Vilket jag gjorde två gånger i förrgår!
Jag är periodare
När det gäller vad jag gör på fritiden alltså. Nu är jag inne i en period då jag huvudsakligen inte skapar på datorn utan med händerna. Köpte lite silversmidesutrustning i förra veckan, och dessutom en bit plexiglas som jag testar att göra smycken av. Det går lätt att såga i plexiglas, men det är inte helt lätt att figursåga snyggt. Övning ger färdighet…
På lördag är det i alla fall dags för silversmideskurs igen. Först ska jag göra klart min enkla ring, sedan ska jag göra något till mammas 70-årsdag, därefter vill jag lära mig göra en ring med sarginfattning av sten.
Efter jobbet idag var jag på ultraljudsundersökning av hjärtat på Karolinska. Det hör till när man får Herceptin, eftersom en ovanlig (c:a 5%) men allvarlig biverkning är hjärtpåverkan. Man får inget resultat direkt utan bilderna ska jämföras med de som togs innan behandlingen startade. Men med min kondis är jag inte särskilt orolig.
Troligtvis kommer jag också att ta ett blodprov för att kolla om jag har ”cancergenen”. Detta med anledning av att både mormor, mormors tre systrar och farmor alla fick cancer. Har kontakt med en ärftlighetsutredare på Radiumhemmet som har kollat upp min släkt och som jag ska träffa nästa fredag då jag ändå ska dit på mammografi.
Nej, nu kan jag inte sitta vid datorn längre. Maken har en extern disk (NAS) igång som låter ganska mycket, och min tinnitus blir nästan olidlig när jag sitter i arbetsrummet.
Den 6 juli gäller det!
Spenderade gårdagen på S:t Görans sjukhus och på stan. På morgonen var det mammografi och lungröntgen + datortomografi thorax och buk. Mammografin har jag resultat från. Tumören i bröstet är inte helt borta men den har minskat rejält och är idag c:a 1×2 cm, oregelbunden form. Jag kan inte själv känna den trots att jag vet var den sitter, och då har jag ändå bara B-kupa.
Inför datortomografin krävdes det även den här gången att olika sköterskor för att få dit möjängen som kontrastmedlet ska sprutas in genom. Efter två misslyckade stick på handen och handleden fick den mest erfarna av sköterskorna dit den i höger armveck. Så himla skönt eftersom det då inte känns när kontrastmedlet rinner in i venen. På handens ovansida hade varit näst intill outhärdligt!
Efter sejouren i den iskalla röntgenkällaren hade jag 3,5 timmar att vänta innan besöket hos kirurgen. Åt lunch i Västermalmsgallerian, promenerade runt lite men kom fram till att det var för varmt. Åkte då till Gallerian och åt yoghurtglass (sockerfri) med hallon, spanade i några butiker, och sedan tillbaka till S:t Görans igen.
Operationsdatum blir 6 juli, alltså om tolv dagar från idag. Kirurgen jag träffade var en ganska ung tjej, några år yngre än jag. Hon var väldigt trevlig och gav ett lugnt och kompetent intryck, men det blir inte hon som opererar mig utan en annan kvinnlig kirurg som jag ännu inte har träffat. Den information jag fick om operationen tyckte jag var bra, och det känns inte så dramatiskt. Hela bröstet och en del lymfkörtlar plockas bort, och det blir inte direkt rekonstruktion. Vårtgården plockas alltid bort när man tar hela bröstet, och lymfkörtlarna plockas bort via samma snitt, dvs de skär inte också i armhålan.
Direkt rekonstruktion hade jag teoretiskt kunnat göra, men för min del finns det två skäl till att inte göra det. För det första opereraras jag i semestertider, och plastikkirurgen finns inte tillgänglig förrän två veckor efter min operation. Man vill inte gärna skjuta på operationen eftersom det då går för lång tid efter avslutad medicinering, med risk för att tumören börjar växa igen. Det andra skälet till att vänta med rekonstruktionen är att strålningen gör att den inopererade protesen ofta delvis förstörs så att man måste göra om rekonstruktionen. Därmed innebär direkt rekonstruktion inte att man slipper en operation till. Så det får bli en extern protes tills vidare med tillhörande special-bh.
Jag har inte fått exakta tider för allt ännu, men på operationsdagen antar jag att jag ska infinna mig på S:t Görans tidigt på morgonen, och jag får åka hem redan vid lunch dagen efter om inget oförutsätt inträffar. Förhoppningsvis kan dränageslangen dras redan innan jag åker hem. Förbandet kommer att sitta tejpat på huden ganska länge. Jag sa till om att jag har haft problem med att vanlig tejp som de använder ger mig utslag redan efter några timmar, hoppas att de kan hitta ett snällare alternativ.
Under nästa vecka blir det ett möte med narkosläkare, kallelse kommer i brevlådan. Det blir också lite fler blodprover då. Fram till opertionen ska jag själv nu fokusera på att hålla mig frisk!
När jag satt i väntrummet på bröstmottagningen kom en syster fram till mig som jag träffade de första gångerna jag var på Bröstcentrum på Drottninggatan. Hon kände igen mig trots peruken nu fem månader senare (peruken är inte så lik mitt eget hår). Jag antar att jag då nämde att jag hade börjat blogga, hon berättade nämligen att hon hade varit in och kikat lite på min blogg. Kul!
Dags att gå och sova nu. Har varit ganska trött idag, det har varit varmt. Kanske är jag också lite anemisk, det finns ju en risk.
En lugn midsommar
Vi var bara hemma på midsommarafton. Lyckades få oss en sillunch ute på altanen, på Värmdö kom inget regn förrän på eftermiddagen. På midsommardagen var vi på kalas med grillning hos Bjarnes systerdotter som fyllde moppe. Sedan i lördags har det varit riktigt fint väder och vi har allihop mest varit utomhus. Jag försöker hålla mig i skuggan så mycket som möjligt, men det är inte helt lätt med en hund. I synnerhet inte när man går promenad, vilket jag gör en till två gånger per dag.
Som jag nämnde i ett tidigare inlägg fick jag efter den här Taxotere-kuren hudutslag på utsidan av överarmarna, värst på vänster arm. Gissar att det finns en koppling till att min cancer är på vänster sida, medicinen är väl mest ”aktiv” där det finns något att bekämpa. Nu har utslaget börjat försvinna vilket innebär att huden torkar ut som när man har bränt sig i solen och jag har börjat fjälla på en yta stor som en handflata (liten kvinnlig sådan).
Nu har jag inte så mycket biverkningar längre. Smaksinnet är som det ska, testade en glass idag (ett litet undantag från inget-socker-regeln) och den smakade bra. Jag har haft ganska mycket tinnitus den här gången, men som onkologen sa så är det nog delvis psykiskt kopplat. Och jag är väl mer nervös inför kirurgin än jag är medveten om. Såg att det snart är dags att både raka mig under armarna och raka benen! Synd, på sätt och vis, det har varit superbekvämt att slippa just det håret. På huvudet bör väl fjunen så sakta börja förvandlas till riktigt hår med start om en dryg vecka. Spännande, faktiskt! Fast jag är helt inställd på att håret kommer att se ut som f_n ett tag…
Imorgon är det så dags att träffa kirurgen. Dagen börjar dock med en tidig mammografitid, och jag måste kliva upp vid femtiden för att hinna eftersom jag har en bit in till stan. Därefter blir det lungröntgen och datortomografi. Ska trycka hårt på att jag är svårstucken så att det inte blir som sist: två olika sköterskor misslyckades med att sätta grejen för kontrastvätskan i armen, så jag fick vänta på att en narkosläkare fixade det hela. Hoppas också att de lyckas sticka i armvecket istället för på handleden, det var allt annat än skönt när kontrastvätskan sprutades in i den tunna lilla venen på handleden!
Sista valpkursen i förmiddags. Vi jobbade vidare med tyst inkallning och gå fint i koppel. Wilma var jätteduktig, självklart (tycker husse och matte). Nu blir det till att öva massor hemma. Jag kan väl inte påstå att gå fint i koppel funkar så bra i vardagen ännu. Som den överenergiska lilla terrier hon är antingen studsar hon eller drar som attan i kopplet. Går vi i skogen får hon däremot gå lös med långlina sedan hon lärde sig ”hit” (funkar jättebra) och ”stanna” (funkar hyfsat).
Snacka om aprilväder
Imorse snöade det. En stund mitt på dagen kom något som var mer som korn än snöflingor, men inte riktigt hagel. Och kallt var det! Nu är det fantastiskt soligt, fast blåsigt. Idag har jag planterat en del penséer i krukor utomhus som svärfar hade med sig igår. Bjarne fyllde år och båda hans föräldrar kom på besök. Svärmor har förresten läst en hel del av min blogg. En vänlig släkting skrev ut hela bloggen och postade en tjock lunta till henne. Coolt! Hon får väl be om en ny lunta om ett tag så att hon kan läsa fortsättningen… Och hon hade också med sig ett våffeljärn i present! Förra helgen fick vi också ett, jag har skrivit i ett tidigare blogginlägg om att vi saknade ett våffeljärn. Vi ska byta det mot en liten bordsdammsugare, kan behövas med en vovve i huset.
Det var dags för halvtidskontroll i behandlingen igår i form av mammografi. Jag var på Bröstcentrum på St. Görans. Först vanlig mammografi, sedan läkarkontroll med ultraljud. Tumören i bröstet har inte minskat jättemycket ännu, men jag har ju som bekant inte börjat med Herceptin ännu. Tumören i armhålan har däremot minskat rejält. De tog också ett nytt vävnadsprov från bröstet (tunn nål) på ett område som på ultraljudet men inte på mammografin så förtätat ut, lite vid sidan om den kända tumören. Det spelar inte så stor roll för mig om det finns mer tumörvävnad, bröstet ska ju ändå bort, men för kirurgen är det viktigt att veta var all tumörvävnad sitter. Jag var rädd att jag skulle vara rejält öm i bröstet som sist, men jag hade tur den här gången, det är bara ett litet blåmärke som knappt känns.
Några grannflickor kom och ringde på idag, de hade en present till Wilma. En rolig repleksak! Det är framför allt en av flickorna som är 6 år som så gärna vill ha en hund. Tyvärr var Wilma lite för trött för att vilja leka just då, hon satt bara och tuggade gräs. De får leka med henne en annan gång när hon är mer i gasen.
