Fjärde dagen i sista FEC-kuren
Ska väl blogga lite om cancerbehandlingen också. Idag är jag alltså på fjärde dagen i den tredje och sista av mina FEC-kurer. Den här gången fick jag ta en Neulasta-spruta för att minska tiden med för lågt antal vita blodkroppar. Den vanligaste biverkningen av Neulasta (fler än en på tio) är skelettvärk, och det hade jag igår eftermiddag och kväll i främst låren. Tack och lov var det inte så långvarigt. Igår och lite idag har jag mått aningen kymigt därför att magen inte är helt i ordning. Det är verkligen en svår balansgång mellan förstoppning och att lyckas ta precis rätt mängd laxerdroppar. Igår led jag av effekten av att ha tagit lite för många droppar.
Nåväl, det är antagligen sista gången nu. I samband med Taxotere-behandlingen slipper man illamående och medicin mot det, vilket är den medicin som orsakar förstoppning. Istället blir det mer kortison (Betapred) för att motverka allergiska reaktioner, och då blir det svårare att sova eftersom i alla fall jag blir rätt så speedad av kortisonet. Full fart på Valborg, med andra ord…
Motion får jag i alla fall, de måste ju vara bra. En Parson Russel Terrier-valp har mycket spring i benen! Upp och ner för skogsslänten bakom vårt hus. Och inne på vård gård mellan radhusen har jag blivit något av en lektant. Om jag och Wilma visar oss så kommer det genast ett antal barn springande. De äldsta och mest ansvarsfulla får turas om att hålla Wilma och springa med henne, det blir lite avlastning för mig.
Nu kanske det får räcka med bloggande idag. Jag ska passa på att få lite mer ordning på min nya dator så länge Wilma sover. Första steget bör bli att partionera om hårddisken. Äsch, nu vaknade hon, grannhundarna skällde.
Sista FEC-kuren avklarad
Igår fick jag min tredje och sista FEC-kur. Smärtfritt och helt enligt plan. På onsdagen var jag åter på läkarbesök. Tumörerna minskar. Blodvärdena sjunker och återhämtar sig lite sent, så den här gången fick jag en spruta att ta 24 timmar efter avslutad behandling (Neulasta, dyr!) för att förkorta tiden med lågt antal vita blodkroppar.
Nu är det kanske en slump, men för varje behandlingstillfälle har jag placerats i ett dubbelt så stort rum. Igår hamnade jag således i ett rum med fyra sängar, och jag var den enda där som var född senare än 1955. En dam var riktigt gammal, och hennes gubbe satt på en stol bredvid sängen hela tiden. En av de andra damerna kom efter mig och var klar redan en timme före mig. Jag tror att hon fick Herceptin, det tar ju bara 30 minuter.
Den här gången kom Bjarne och hämtade mig, med Wilma i bilen. Jag var pigg och mådde bra precis som tidigare. Men framåt kvällen var jag faktiskt rejält trött. Bidragande orsak kan ha varit att jag onsdag kväll var ute på italiensk restaurang med tjejerna på jobbet. En skvätt moussearande och ett glas vitt satte kanske sina spår. Det var kul att gå ut och få prata med tjejerna och få lite verklighetskoppling och uppdateringar. Utanför kontoret träffade jag på ett par kollegor som inte hade en aning om att jag är sjukskriven, de noterade bara att det var länge sedan de såg mig. Så blir det lätt i konsultsvängen!
Som jag nämnde i förra inlägget kom Bjarnes syster med make och två döttrar på påsklunch idag. Wilma fick massor med aktivering! Vi fick också i present ett våffeljärn, de hade läst här på bloggen när jag skrev att jag var sugen på våfflor… Härligt!
Nu börjar det bli dags att bestämma vad vi ska äta till middag. Jag har inte riktigt planerat den, allt fokus var på påsklunchen. Sen får vi se om det blir en film eller om jag inte kan hålla mig ifrån att föra över material från gamla till nya datorn. Det känns ganska naket att ha en dator utan program och utan mina filer… Jag ska lägga upp lite fler bilder på Wilma när jag har fått ordning bland mina ettor och nollor.
Tjohoo! Ny dator installerad :-)
Nu har jag äntligen installerat min nya och betydligt snabbare dator som jag fick levererad i förrgår. Och det första jag gör är att bege mig till bloggen. Naturligtvis. Ännu har jag inte installerat några program på datorn, men en webbläsare finns ju alltid. Jag ska bl.a. sätta upp en lokal WordPress-installation så att jag kan vidareutveckla bloggen.
Wilma sover hårt nu. tidigare idag var Bjarnes syster med familj här, och de lekte en hel massa med Wilma. Därefter var jag ute på gården där jag snabbt fick följe av minst 6 st små grannbarn som ville leka. Wilma verkar vara stormförtjust i barn, de är så bra och uthålliga lekkamrater. Efter sisådär en timme med barnen gick vi in, och den väna valpen sprang direkt upp till sängen i arbetsrummet (där husse befann sig) och somnade. Utan att passera matskålen. Så nu har vi haft arbetsro i över en timme. Bäst att passa på.
Det är superschysst att sitta vid en snabb dator med min stora skärm som jag inte har använt på ett tag, istället för min trötta laptop som nu dessutom finns på ståplats i köket. Så det blir väl längre blogginlägg igen…
