Dags att fira? Inlägg nr. 100!
Jag har visst hunnit blogga en del…detta är mitt hundrade inlägg sedan jag startade bloggen i januari. Nu har jag bara en månad kvar av cellgiftsbehandlingen, sista behandlingen blir 10 juni. Datum för kirurgi saknar jag fortfarande information om.
Mina hudutslag har äntligen börjat lägga sig, och jag tänker inte använda hydrokortisonsalva mer. På kinderna, som var illröda och hettade under några dagar, fjällar jag nu och huden är riktigt torr. Övriga utslag (armveck och under armar) kliar och hettar inte längre, och huden kommer säkert att ömsas även där.
Det här är min må bra-vecka då jag inte har några besvärande biverkningar (bara jag inte blir anemisk igen). Bara att njuta. Någon av dagarna hoppas jag kunna åka in till stan, bara det passar för Bjarne så att han kan vara ensam med Wilma. Ska bl.a. försöka hitta en långsmal sjal i kreppad bomull med snygg färgsättning för huvudet.
Idag var vi på valpkurs igen, i sommarvärmen denna gång. Det var ganska jobbigt för hundarna, men tack och lov fanns det möjlighet att stå i skuggan under större delen av övningarna utomhus. Nu har vi kommit till ”gå fint i koppel”, det måste vi verkligen öva på. Wilma drar som bara den när vi går med koppel, och hon är otroligt stark för sina 4,6 kg eller vad hon väger just nu.
Wilma har sovit massor sedan vi kom hem, det var uppenbart påfrestande för henne. Vi är väldigt stolta därför att hon beter sig så bra på kursen och är så läraktig. Det är bara när vi är hemma och hon blir uppskruvad och antagligen uttråkad som hon kan vara skitjobbig. Då nafsar hon på händer, fötter, kläder, ja allt som kommer i hennes väg. Detta är något vi måste jobba bort som dock inte ingår i valpkursen.
I vår barnlösa familj blir det den äldre generationen som firas på mors dag, så igår tog vi med min mamma, Bjarnes mamma och min syster till Långängens Gård på Lidingö där vi åt lunch. Man sitter utomhus och har gräs under fötterna, så det var ganska många hundar där!
I am not amused
Since I last checked, I have received 343 spam comments on the blog, all regarding a different suspicious perscription drug. I really need to find a way to stop this! I don’t want them in my inbox, and I don’t want to have to go through them manually in WordPress.
Ooops, vet inte varför jag skrev inlägget på engelska istället. Det är kanske det språket jag blir arg på…
Alla kommentarer kommer att modereras
Min blogg blev idag angripen av ”spam-kommentarer”, 60 st kommentarer på ett inlägg om något suspekt läkemedel som kan köpas receptfrit via nätet. Jag har nu svartlistat det läkemedlets namn på bloggen, samt att jag har ändrat en instälning så att alla kommentarer måste modereras av mig innan de publiceras. Jag kollar bloggen i stort sett dagligen, så det ska inte behöva dröja så länge innan en kommentar visas.
