Vårkänslor
Fick syn på ett par härligt blommande träd vid busshållplatsen på Karolinska idag. De var i full blom med stora vita blommor. Undrar om det kan vara magnolia? Blommorna var betydligt större än äppelblommor, prydnadskörsbär och liknande. Oerhört vackra. Det fick bli lite grafik idag för att uttrycka vårkänslorna:

Det fina mönstret är ett Photoshop pattern som jag hittade här: First spring blossoms på Bruscheezy.
Var alltså på läkarbesök idag inför behandling nr 4. Jag är inte så förkyld att behandlingen måste skjutas upp, så imorgon bitti ska jag dit och få min första Herceptin-infusion. Det är dropp 90 minuter och därefter övervakning i 4 timmar. Jag tar med mig lite lunch att äta, är klar att åka hem tidigast kl 15, då lär jag ha hunnit bli hungrig om jag inte får äta något! Tar också med mig min laptop, tänkte att jag kan utnyttja tiden till att få ihop webbsidesmallar till Bjarnes firma.
Det blåste knappt alls idag så det var riktigt skönt att vara utomhus. Ägnade mig åt lite småpyssel i trädgården och gick en promenad med Wilma. Lät henne få nosa omkring ordentligt idag istället för att truga henne att hänga med och gå dit jag ville gå. Hon fick också syn på några kråkor som hon absolut ville jaga. Hon blir nog mer och mer uppmärksam på sin omgivning, det här var första gången som hon verkade intresserad av fåglar.
Nu ska jag inte sitta här och blogga alltför länge. Har tänkt att jag ikväll ska deklarera. Självklart online.
Hinner äntligen blogga lite…
Har inte hunnit skriva något på hela helgen. Jag har knappt varit inomhus, eller ens hemma så mycket. I fredags var jag på St. Görans för halvtidskontroll med lungröntgen och datortomografi (DT) av lungor och buk. Det tog onödigt lång tid eftersom jag är svårstucken. Röntgensköterskan ville inte ens prova sätta katetern som används för att spruta in kontrastmedel under själva DT-undersökningen. Hon kallade på en annan sköterska som gjorde tre misslyckade försök. Hon i sin tur kallade på en narkosläkare som var duktig, men jag fick vänta en bra stund innan han kom. Då fick de ta in en annan patient emellan, och därefter en akutpatient. Alltså fick jag vänta en bra stund även efter att katetern var på plats. Själva DT-undersökningen går ganska fort, men efteråt måste man sitta och vänta ytterligare 30 minuter tills de tar bort katetern. Kontentan var att jag spenderade hela eftermiddagen där i röntgen-källaren istället för att vara ute i den härliga solen.
Eftersom jag ska opereras på St. Görans är jag kanske lite extra uppmärksam på detaljer där, samt att man med så mycket väntetid hinner se en del. Det första som slår mig är att bland patienterna är det väldigt mycket riktigt gamla människor. Jag kommer nog att ligga kvar där ett par dagar, hoppas att jag inte blir helt omringad av enbart mer eller mindre senila gamlingar! Något som också oroade mig var den syn som mötte mig i korridoren utanför lungröntgen. Där, i korridoren alltså, stod en 6-7 sängar med gamlingar sida vid sida. Jag hoppas innerligt att de väntade på något och inte hade hamnat där av platsbrist! Försökte fråga men fick inget svar alls.
Lördag var jag mycket utomhus med Wilma, hon lekte en hel del med grannhunden Nisse, samt en del grannbarn. Vi hamnade också på fika hemma hos några grannar snett emot, pappan i familjen är lika kaffetokig som Bjarne och några nya bönor samt en aeropress (tror jag det heter) skulle testas. Döttrarna i familjen är dessutom Wilmas storsta fans så det blev succé.
Nästa punkt på schemat lördag kväll var middag hos min syster inne på Söder. Det blev många nya miljöer för Wilma att besöka den dagen. Igår kväll fick hon besöka ytterligare ett nytt hem. Bjarne och jag firade bröllopsdag (vår första) och Wilmas syster Leeloos familj var hundvakt. De bor i Gustavsberg så det var inte så långt att åka. Vi var och åt på samma ställe där vi hade vår bröllopsmiddag, men stället har nya ägare och har totalrenoverats. Från halvsunkigt värdshus till toppfräsch skärgårdskrog. Jag talar om f.d. Grisslinge Värdshus som numera heter Bistraud och ligger vid Grisslinge Havsbad.
Ikväll behöver vi hundvakt igen. Allt kommer på en gång. Bjarnes 14-åriga systerdotter spelar teater och har föreställning ikväll inne i stan. Kvällens hundvakt blir en annan kompis som också bor i Gustavsberg som har två pumis. Det är en något lugnare hundras, blir spännande att se hur det går. Wilma har aldrig träffat just de hundarna. Den yngre av hundarna är en tik som är ett år, det troligtvis blir livat…
Sådär, det blev en hundpromenad innan jag hann skriva klart och publicera det här inlägget. Soligt men inte så varmt idag. Prognosen inför idag sa 20-25 grader, men i dagens DN var de lite försiktigare, 18 och chans till en hel del sol. Men det här är skärgården så det är blåsigare och svalare än i inlandet.
Imorgon är det läkarbesök inför behandling 4. Jag är inte helt fri från förkylningen ännu, så det kan hända att behandlingen måste skjutas upp några dagar. Vi får se. Att min näsa rinner konstant tror jag i alla fall inte enbart beror på förkylningen, utan torra slemhinnor och pollen gör nog sitt till!
Jag kapitulerar och tar på mig träskor
Idag är Wilma 13 veckor. Ett energiknippe utan dess like. Efter att jag var på blodprovstagning och handlade mat i förmiddags tog jag med mig Wilma till det öppna fältet nära vårt hus så att hon fick springa av sig. Så länge det är lugnt i omgivningarna kan jag låta henne springa lös där. Hon älskar verkligen att springa, det är väl ett terrierdrag. Vi tränade främst på inkallning, så långt godiset i mattes ficka räckte (måste fylla på). Jag önskar jag hade en bra bild på när hon rusar mot mig, hon ser för härlig ut. Hon kurar ihop för att minska luftmotståndet och ger allt hon har! Jag skulle inte ens hinna trycka på kamerans avtryckare innan hon är framme hos mig.
På eftermiddagen kom syrran Leeloo med husse på besök för att snacka jobb med Bjarne. Det blev intensivt valpbus som vanligt, så nu ikväll är Wilma bestämt tröttare än vanligt. Wilma är helt klart större än Leeloo, och hon var nog lite dominerande i den häftiga valpleken. Jag såg hur Leeloo gång på gång hängde ut med tungan, och verkade trött. Wilma lät henne dock inte få en lugn stund. På söndag kväll ska Wilma vara hos Leeloo och hennes familj, Bjarne och jag har bröllopsdag och ska gå ut och äta. Då kanske inte Wilma är lika kaxig eftersom det i Leeloos familj också finns en vuxen tik. Spännande… Följande bild visar hur det kunde se ut när Wilma och Leeloo lekte idag:

Wilma ståendes över syrran Leeloo
Flera gånger per dag får Wilma för sig att hon ska bita på antingen mina eller Bjarnes fötter. Vi kämpar för att få henne på bättre tankar, men det kanske inte går så länge hon är valp och dessutom terrier? Förutom att det är irriterande och inte precis acceptabelt beteende så gör det ont. Hon har sylvassa små tänder! Jag har börjat byta från mina tofflor med öppen tå till träskor för att skona mina tår och sockar.
Wilma är inte direkt något matvrak, men hon är en gottegris. Om någon av oss står vid köksbänken kan vi räkna med att det finns en hoppfull Wilma vid fötterna. Så här kan det se ut då:

Wilma vid köksbänken, bedjande blick
Imorgon ska det äntligen bli varmare igen. Det har varit några riktigt kalla dagar, extra jobbigt eftersom jag är snuvig. Jag mår i alla fall inte sämre idag, så det blir nog snart bättre.
Snacka om aprilväder
Imorse snöade det. En stund mitt på dagen kom något som var mer som korn än snöflingor, men inte riktigt hagel. Och kallt var det! Nu är det fantastiskt soligt, fast blåsigt. Idag har jag planterat en del penséer i krukor utomhus som svärfar hade med sig igår. Bjarne fyllde år och båda hans föräldrar kom på besök. Svärmor har förresten läst en hel del av min blogg. En vänlig släkting skrev ut hela bloggen och postade en tjock lunta till henne. Coolt! Hon får väl be om en ny lunta om ett tag så att hon kan läsa fortsättningen… Och hon hade också med sig ett våffeljärn i present! Förra helgen fick vi också ett, jag har skrivit i ett tidigare blogginlägg om att vi saknade ett våffeljärn. Vi ska byta det mot en liten bordsdammsugare, kan behövas med en vovve i huset.
Det var dags för halvtidskontroll i behandlingen igår i form av mammografi. Jag var på Bröstcentrum på St. Görans. Först vanlig mammografi, sedan läkarkontroll med ultraljud. Tumören i bröstet har inte minskat jättemycket ännu, men jag har ju som bekant inte börjat med Herceptin ännu. Tumören i armhålan har däremot minskat rejält. De tog också ett nytt vävnadsprov från bröstet (tunn nål) på ett område som på ultraljudet men inte på mammografin så förtätat ut, lite vid sidan om den kända tumören. Det spelar inte så stor roll för mig om det finns mer tumörvävnad, bröstet ska ju ändå bort, men för kirurgen är det viktigt att veta var all tumörvävnad sitter. Jag var rädd att jag skulle vara rejält öm i bröstet som sist, men jag hade tur den här gången, det är bara ett litet blåmärke som knappt känns.
Några grannflickor kom och ringde på idag, de hade en present till Wilma. En rolig repleksak! Det är framför allt en av flickorna som är 6 år som så gärna vill ha en hund. Tyvärr var Wilma lite för trött för att vilja leka just då, hon satt bara och tuggade gräs. De får leka med henne en annan gång när hon är mer i gasen.
Ensam hemma med matte
Kalas! Först blev det sovmorgon i sängen, det här är en morgontrött valp. Morgonrastning med husse vid 6-tiden, sen 200 blås upp till övervåningen och sova tätt intill matte till halv nio. När mattes mage började kurra var det dock slut på myset. Matte lyckades äta frukost nästan i lugn och ro genom att slänga ut hundmat över vardagsrumsgolvet. Wilma var tillräckligt hungrig för att det skulle hålla henne sysselsatt en stund.
Vi börjar få rutin på morgonen nu. Matte har ju sällan brådska, så tandborstning, dusch och bäddning får ta sin tid. Bästa busen under tiden: sno mattes underkläder när hon duschar och tugga sig igenom så mycket toapapper som möjligt. Inte svälja, men lämna blöta pappersklumpar runtom i huset.
Försökte ta en riktig promenad nu på förmiddagen, men det gick inte lika bra idag. Vi började med att äta banan på altanen. Mums! Därefter kom vi iväg men inte så långt. Wilma hittade en tappad babyrosa napp vid sidan av vägen, tog den i munnen, och sedan var det full fart hem till soliga gräsmattan där det var jätteskönt att ligga och tugga sönder den. Tror inte att någon vill ha tillbaka den nu. Matte försökte få en gullig bild med mobilkameran men det gick sådär, den kameran är liksom allt annat än snabb.
Wilma har idag också varit i närkamp med en humla. Den var spännande att jaga tills, gissar jag, det brände till på lilla nosen. Då blev det läbbigt. Hon kanske inte är lika ivrig nästa gång…
Nu återstår en timme tills vi ska åka till veterinären. Wilma sover i mattes knä, och matte sitter och bloggar fast hon egentligen hade tänkt jobba lite. Vi misslyckades med kloklippning igår kväll, Wilma var inte så lugn som vi trodde när vi försökte. Det är verkligen något vi behöver bli bättre på!
Endera dagen ska jag justera grafiken till den här bloggen och döpa om den till det mer passande ”Livet med bröstcancer och en terrier”. Hur låter det?

