Husligt och kusligt
Jag kan väl börja med det kusliga: håravfallet. Det är den biverkning som är mest given att den ska inträffa, ändå är det ganska läskigt när det faktiskt inträffar på riktigt. Idag är jag på dag 18 i första FEC-cykeln, bara 4 dagar kvar till andra behandlingen (torsdag). I förrgår märkte jag att de första hårstråna började lossna på huvudet, men det är först idag som det är mer än bara några hårstrån som lossnar. Först såg jag en hel del hårstrån på huvudkudden imorse. Sedan behövde jag schamponera håret, och i löddret på händerna var det sedan fullt med hårstrån. Vad glad jag är att mina hårstrån nu i genomsnitt är c:a 3-4 cm och inte 15-20 cm!!! Än så länge ser jag i alla fall inte tunnhårig ut, men innan nästa behandling har jag nog börjat täcka huvudet.
Och så till det husliga. Jag har blivit alldeles förskräckligt huslig på senare tid, kanske för att jag har så mycket ledig tid och har varit pigg mest hela tiden. Igår tog jag tag i att rengöra strykjärnet. Undrar när jag senast gjorde det riktigt ordentligt, om någonsin? Sedan blev det både brödbak (små kuvertbröd) och ‘ordentlig’ matlagning. Jag gjorde en lasagne efter ett Jamie Oliver-recept. Det blev jättegott, men med tanke på att det tog ett par timmar borde jag ha gjort hel istället för halv sats och fryst in!
Idag stod det plantering på schemat. För några veckor sedan klippte jag ner en Mårbacka-pelargon, och satte en massa skott i vatten som nu hade fått rötter. Dessa har jag nu planterat i mindre krukor, och när det har blivit varmare utomhus kommer jag att plantera om dem i stora krukor. Pelargoner är verkligen enkla att föröka. Vidare hade jag ett par bladstjälkar (eller vad man nu ska kalla dem) från en garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia) som gick av på en stor planta förra våren. Jag hade dessa stående i vatten i en vas i några månader, och såg att de började få rötter. I slutet av sommaren satte jag ner dem i jord i en ful kruka. Sedan dessa har de stått och mått bra, men det har inte kommit några nya skott. Idag grävde jag upp dem för att kolla hur rotsystemet såg ut, och titta, stora knölar hade bildats på båda två! Då finns det hopp om att nya skott ska bildas, så jag planterade om stjälkarna i snyggare krukor och låter även det förökningsprojektet rulla vidare.
Det jag har lagt märke till på biverkningsfronten (förutom håravfallet) de senaste dagarna är att jag från och till kan känna mig lite sömning även dagtid, trots att jag har sovit ordentligt. Antar att detta är tröttheten som man inte kan sova bort som jag blivit varnad för. Så värst farligt är det inte, men det är skönt att slå sig ner och vila lite från och till under dagen (men helst inte sova). Eller pyssla. Jag ska försöka mig på lite makramé, det har ju blivit populärt bland modesmycken nu, se t.ex. Hultquist Copenhagen.
Dagar kvar tills Vilda Wilma invaderar: 5
Massor med snö
Det har ännu inte slutat snöa, men det slutar nog under dagen. Ny bild på snömängden, jämför med gårdagens bild:
Tja, inte ser det ut som vår inte…
Vaknade i morse till snö, massor med snö, och det snöar fortfarande. Tog ett par bilder nyss genom fönstret, så här mycket snö har det kommit under natten och förmiddagen:
Snö på altanen
Snö i rabatten utanför köket
Så vi får väl vänta lite till på våren, och det blir desto härligare när den väl kommer!
Nu med personligare blogg!
Ah, nu har jag äntligen en blogg som avspeglar min egen känsla för estetik! Jag har fortfarande en del finlir att göra, inte minst med typografin. I det här fallet har jag inte gjort en egen mall hela från grunden, utan jag har bytt ut grafiken i en befintlig mall och justerar detaljer allt eftersom. Därmed har jag inte skrivit CSS:erna själv. Jag gillar t.ex. inte avståndet mellan underrubriker (H3) och efterföljande textstycke, det ska minskas.
En uppenbar nackdel med att ha bloggen på egen domän är att besökarstatistiken inte är inbyggd som på WordPress.com. Jag får ta och koppla till Google Analytics istället, som jag har på personliga hemsidan. Tills dess vet jag dock inte om det kommer några besökare.
Jag börjar få mer och mer koll på PHP, nu har jag fixat egen mall i både Joomla! och WordPress. Det är dock långt kvar tills jag behärskar det såsom jag behärskar ASP.NET och kan bygga sajter från grunden.
Less på att bara vänta
Föst ett meddelande för den som är intresserad: nu har jag lagt upp bilder på några av mina silversmycken på kursen på Flickr och på min kreativa blogg.
Idag tog jag ledigt från jobbet eftersom jag hade telefontid för uppföljning med bröstkirurgen mitt på dagen, och jag ville ha lugn och ro då, samt att det vore jobbigt att vara på kontoret om jag fick ytterligare nyheter som skulle göra mig skärrad (min ständiga skräck nu). Först fick jag samtal från fertilitetsenheten på Huddinge dit vi har fått remiss eftersom cellgiftsbehandlingen förstör äggproduktionen och därmed fertiliteten. Tydligen kan man ta biopsi från en äggstock och spara den vävnaden som sedan kan återföras när man är frisk, om man inte vill gå igenom äggplockning innan behandlingsstart (vilket jag verkligen INTE vill). Jag tackade nej till en tid för samtal imorgon som inte passade så bra, kanske kan vi få en tid i nästa vecka. Hur som helst känns det där med att försöka få barn riktigt lågprioriterat just nu, dessutom kommer jag att vara lite väl gammal när jag förhoppningsvis äntligen blir frisk. Det enda jag vill nu är att bli frisk och få leva ett långt, lyckligt liv!
Det jag fick veta av bröstkirurgen när han ringde var främst resultaten från analysen av biopsin. Den tumör jag har är hormonkänslig och ganska snabbväxande. Att den är snabbväxande låter ju inte så uppmuntrande, men det positiva är tydligen att den typen av cancer svarar bättre på cellgifter än långsamväxande. Hormonkänslig innebär att jag kommer att få äta anti-östrogen i fem års tid som efterbehandling. Ingen har velat bekräfta följande, men jag tror att det knappast är en slump att tumören hade blivit så stor att jag upptäckte den inte långt efter att jag fått tillskott av Progesteron i samband med IVF-försöket.
Exakt när behandlingen börjar vet jag ännu inte, men det kommer att bli på Radiumhemmet på Karolinska i Solna. Det har fått mina papper och jag kommer att bli kallad dit, redan i nästa vecka hoppas jag (återstår att se). Jag kommer också att få göra skelettrönstgen och datortomografi för att kolla att cancern inte ännu har spritt sig till skelettet eller några organ. Jag antar att detta är rutin i fall som mitt, men det gjorde mig ändå nervös att höra det. Har de misstankar somde inte nämner förmig? Min mormor hade bröstcancer som spred sig till skelettet, men hon gick å andra sidan i kanske mer än tio år innan hon vågade gå till läkaren, jag ringde till läkaren dagen efter jag upptäckte knölen.
Nu är jag i alla fall riktigt less på att vänta, det är vad jag har gjort i över en månad nu. På jobbet blir det så konstigt eftersom jag inte kan påbörja några nya uppdrag, och jag kan inte precis säga närjag kommer att påbörja sjukskrivningen. Det kommer att bli onkologen på Karolinska som sjukskriver mig, så det händer först när jag har varit där första gången. De kan dock bakåtdatera sjukskrivningen om jag känner att jag behöver vara ledig redan tidigare. Jag kan tänka mig att jag under kommande vecka börjar vara ledig, mest för att jag känner att förmågan att koncentrera mig och vara effektiv problemlösare på jobbet blir sämre, tankarna drar iväg så fort jag inte är ordentligt distraherad. Samtidigt som det är jobbigt att gå hemma och vänta. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska göra ännu. Imorgon går jag till jobbet i alla fall, och hoppas kunna avsluta ett litet projekt som blev mycket mer komplicerat än vi hade väntat oss. Jag känner ett ansvar även om en kollega nu gör det mesta av programmeringsjobbet.
