Smutsiga byxor, hundägarens kännetecken
Det känns nästan meningslöst att tvätta de byxor man tar på sig på hundpromenaderna. De är rena som mest några minuter efter att man har gått ut genom dörren. I alla fall om man är en engagerad matte som busar med sin hund. Ikväll gick jag en sväng med Wilma till en stor gräsyta där hon kan springa fritt. Det var fuktigt och gräset var nyklippt. Och jag hade nytvättade byxor. Inte längre. Nåja, det ska synas att man har haft kul! Wilma är grön på bakhasarna.
Visby i bilder
Bjarne och jag fick några hundfria dagar i Visby över Kristi Himmelsfärd. Här är bildbevis…
Ta-da! Sista Herceptin!
Herceptin 17 av 17 igår. Sista! Hur skönt som helst, men samtidigt minskar tryggheten. Trött trött trött som vanligt idag, men ändå långpromenad med Wilma nyss. Måste passa på när vädret är så underbart. Uppföljande läkarbesök idag också. Blodprov innan, alla värden normala. Men ordinarie läkare var sjuk så jag fick vänta en timme extra på en annan läkare som tog både sina och min läkares patienter. Tänk en sån stress, han hann inte riktigt läsa in sig på varje patient utan fick göra det när man satt där.
Glädjen grumlas lite av att jag nu p.g.a. värmen är extra svullen i armen. Blä blä blä. Ska i alla fall äntligen få träffa en lymfterapeut om två veckor för manuellt lymfdränage (en slags massage) samt prova ut en kompressionsstrumpa. En sådan ser jag inte fram emot att bära nu med värme och kortärmat.
Nästa läkarbesök om tre månader, den gången datortomografi och skelettscint innan. Kontroll ett år efter operation. Och mitt i semestertider…
Nu ska jag ta tag i ”läxan” till rally-lydnadskursen: att rita en bana med c:a 15 skyltar. Rally-vaddå undrar den vetgirige. Jo, rally-lydnad är en hundsport med fokus på lydnad.
Äntligen dags att träffa lymfdoktorn
Oj så ofta jag…inte bloggar nu för tiden. Fritiden spenderas ute i skogen eller i verkstan med min metallslöjd. Sitter jag vid datorn kämpar jag med att få min shop klar. Jag är ganska nära nu, men det är så långt mellan gångerna som jag får något gjort.
På bröstcancertemat kan jag berätta att jag nu bara har en enda gång kvar av Herceptin-behandlingen, om två veckor. Skönt men naturligtvis läskigt att det är slut. Ett skydd mindre. Imorgon ska jag också, äntligen, få träffa en läkare angående lymfödemet, på Röda Korsets sjukhus nära KTH. De är specialiserade på rehabilitering. Jag hoppas bl.a. få en kompressionsstrumpa som jag kan använda när jag tränar, annars kan jag nog inte träna på gym alls. Läste också att stavgång ska vara bra, men det är inte riktigt förenligt med hundpromenader.
Berättar mer om vilken form av lymfterapi som blir aktuell efter morgondagen.
