Liten har blivit stor
Så var hon ingen valp längre. Idag började Wilma löpa. Det var väntat, vi har sett tecken nu ett tag på att det var dags. Igår kissade hon åtta eller nio gånger på en promenad. Hon har också sovit mer än vanligt i helgen. Och när jag kom hem från jobbet idag såg jag små blodfläckar på en ljus yta hon ibland ligger på som inte fanns där igår kväll. Inte springa lös och inte leka med hanhundar (ledsen Dublin och Nisse) på sisådär tre veckor.
Kvällsrutiner
En hund mår bra av att ha rutiner. Och Wilma har rutiner. I synnerhet på kvällen. Följa med husse ut på en kissrunda. Sedan ligga vid mattes fötter i badrummet när hon borstar tänderna. När matte har lagt sig i sängen slickar hon av matte fuktkrämen i ansiktet (varför smörjer jag ändå in mig varje kväll???). När ansiktet är rent och fint tar hon sig an fötterna. All tåbira ska slickas bort. Har husse inte krupit ner i sängen ännu lägger hon sig gärna på husses kudde, eller i fotändan. Så kommer husse och då får han sig skönhetsbehandling. Ansikte, öron och tår. Så till slut kan Wilma slappna av och somna mellan husses och mattes huvudkuddar, eller ännu hellre på en av dessa. Zzzz
Yihaaa! No more strålning!
Alldeles fantastiskt skönt. I morse var jag på min 25:e och sista strålbehandling på Karolinska. Jag önskar bara att jag hade kommit på tidigare att gå vid halv nio på morgonen istället för vid två på eftermiddagen. Det var mycket kortare kö! Men men, nu spelar det faktiskt ingen roll.
En annan positiv sak är att jag inte har blivit särskilt öm på det strålade området. Jag har inga problem med att använda BH och protes. Det har de senaste dagarna börjat sticka en aning i huden, som en mycket lätt solbränna. Inte mer än så. Huden är också lätt rosa. Nu får jag äntligen tvätta bort det lila vertikala strecket. Fabulous! Jag kan också gå och prova ut en till BH, skulle verkligen behöva en svart!
Håret växer, men ännu är det så kort att det inte har en egen form. Jag längtar nu efter att det blir så långt att jag kan dra fingrarna genom det. Apropå hår så har jag blivit lite luden i ansiktet (kinder och haka), jag tror att det är en biverkning från anti-östrogenet. Bara det inte blir mer än det är nu så är det inte besvärande.
Nedräkning
Och så har jag bara fyra gånger kvar på strålbehandlingen. Idag kom jag dit vid 14-tiden, och det var rejäl kö. Fick vänta drygt en och en halv timme! De första två veckorna var det jättebra att komma vid 14-tiden, men inte nu. Resterande dagar ska jag välja andra tider. Rummet stänger kl 18 numera, så imorgon tar jag strålning efter Herceptin-kuren som är vid 15. Därefter ska jag försöka ta mig dit tidigt på morgonen istället. Även om det är kö så tror jag inte att det är 90 minuters väntetid.
Foton till Bjarnes webbplats
Tidigare ikväll tog jag några foton på maken nere på bryggan vid Sjöliden som han ska kunna använda på sin webbplats (under uppbyggnad). Här är bästa bilderna, tagna i kvällssolen. Och en söt en på Wilma.
Med kavaj
Utan kavaj
Lillgumman
