Taxotere 1…och så lite fotobloggande
Det blev en tidig morgon idag, jag fick åka hemifrån redan före kl. 7 eftersom jag hade behandling kl. 8.30 på Karolinska. På schemat idag stod min första Taxotere-behandling av sammanlagt tre. Jag fick aldrig någon feberreaktion efter gårdagens Herceptin-kur, så jag mådde utmärkt (trots kortison). Hann med att ta några foton med min mobiltelefon innan jag gick in på Radiumhemmet, var i god tid och vädret var toppen! Ska bara föra över bilder från telefon samt digitalkamera så ska kunna publicera dem…vänta…vänta…sådärja:
Tjusiga jag i min fina keps och peruk i tofsar, samt blommande magnoliaträd utanför apoteket Karolinen.
Detta var den kortaste behandlingen hittills, endast 60 minuter, och inga besvär alls under behandlingen eller under resten av dagen. Fick eget rum idag. Det enda som var lite knöligt var att bläddra i inredningstidningarna där jag satt på behandlingssängen. Taxotere kan påverka naglarna, men det kan delvis motverkas genom att man under infusionen har på sig ”ishandskar” vilket innebär iskalla, klumpiga, vadderade tumvantar stora som ugnsvantar. Lyssnade samtidigt på min iPod.
Jag fick också ett nagelvårdskit som delas ut till alla som får Taxotere, fotade innehållet:
Nagelvårdskit med nagelbandsolja, nagelförstärkare, handkräm, nagelfil och goda råd och instruktioner.
Gick förbi bröstmottagningen innan jag åkte hem, men min läkare var inte på plats då. Hon ringde mig några timmar senare med resultat från lungröntgen och datortomografi. Det var lugnande resultat. Varken pricken på lungan eller på beckenet har ändrats i någon riktining. Detta i kombination med att de konstaterade tumörerna i bröst och lymfkörtel har minskat markant gör att det än mindre troligt att de två ”prickarna” är cancermetastaser, utan det är mer troligt att det är något annat ofarligt. Läkaren tyckte att jag inte skulle oroa mig för prickarna.
Läkaren ringde tillbaka bara några minuter efter att vi lagt på. Hon hade nu tittat på mina blodvärden från senaste blodprovet, och ville rekommendera mig att ta en Neulasta-spruta även denna cykel eftersom jag reagerade bra på den tidigare, dvs. mina blodvärden blev inte för höga. Fördelen är att jag löper mindre risk att drabbas av någon infektion. Nackdelen är att ganska få apotek har Neulasta i lager, och jag behöver sprutan innan kl. 10 imorgon bitti. Det blev att sätta sig i bilen och åka till apoteket Karolinen på Karolinska i Solna, en extra utflykt som ändå tar sin tid. Jag passade på att plocka ut mer av några andra mediciner när jag ändå var där. Har nått taket för högkostanadsskydd på receptbelagda läkemedel det här året, men om jag skulle ha betalat fullt pris för samtliga hade jag fått betala följande:
- Neulasta, 1 spruta à 6 mg……12.630 kronor (helt sant!)
- Betapred, 100 tabeletter à 0,5 mg……110 kronor
- Alvedon, 100 tabeletter à 500 mg……49 kronor
Viss skillnad i pris, eller hur?
Idag var Wilmas syrra Leeloo med husse Rolle på besök igen. Småvovvarna busade vilt som vanligt, men när de började lugna ner sig kunde de springa runt tillsammans i huset och till och med gemensamt bära omkring på en leksak. När det var dags för dem att åka hade Wilma hunnit bli ganska trött, och Bjarne lyckades ta följande gulliga bild:
Puss puss syrran! Wilma och Leeloo. Bilden är INTE tagen under vild lek.
Jag tar med några fler bilder som jag inte har publicerat tidigare. Är medveten om att jag inte är så konsekvent, ibland lägger jag ut bilderna på Flickr och länkar in dem, men nu blev det att jag skalade ner dem i Photoshop och publicerade dem direkt till bloggen, således går det inte att klicka på dem för att se bilden större. Ids inte göra om det nu, men ska försöka komma ihåg att istället gå via Flickr framöver.
Wilma och matte myser vid vardagsrumsfönstret. Min snygga keps igen…
Skyldig liten valp har ertappats med att sno mattes trosor när hon duschar.
Det bästa som finns är att ligga i solen på gräsmattan och tugga på något, vad som helst duger.
I hobbyrummet: symaskinsöverdrag och anslagstavla som jag har fixat till.
Bloggar från Herceptin-sängen, behandling 4a
Idag får jag Heceptin och tänkte blogga lite direkt från sängen, tog med mig datorn eftersom jag blir här nästan hela dagen. Har dock ingen uppkoppling till Internet så jag publicerar när jag har kommit hem. Det är nu fjärde behandlingen, och den delas upp på två dagar. Herceptin idag, Taxotere imorgon.
Ordinarie behandlingsköterska var upptagen på annat håll så en trevlig japansk (tror jag) tjej tar hand om mig idag. Herceptin-infusionen ges idag på 90 minuter eftersom det är första gången, men följande gånger blir det nog på 30 minuter. Hittills har det gått en halvtimme, och klockan är halv elva. Det blev lite försenat därför att de (apoteket?) inte hade blandat min medicin i tid. Efter att infusionen är klar ligger jag kvar här i 4 timmar, och får sedan åka hem om jag inte har drabbats att mycket feber och andra influensaliknande symptom. Om jag får feber ger de mig mer Alvedon helt enkelt. Jag har redan tagit Alvedon och allergimedicin i förebyggande syfte, samt börjat ladda med kortison (Betapred) inför mogondagens Taxotere-infusion.
Skriver lite mer om en stund. Nu ska jag hacka lite HTML och CSS…
Mobilen ringde nyss, det var en rekryterare som ha varit i kontakt med mig tidigare. Det var lätt att bli av med honom när jag förklarade att jag har bröstcancer och är sjukskriven ett tag till.
Klockan är elva, jag tar mig ett äpple. Bara en halvtimme kvar av infusionen. Snart behöver jag sladd till datorn, batteriet är inte så värst bra längre.
Sådäja. Infusionen är klar och en syster har kopplat loss droppslangen så att jag kan röra mig fritt. Nålen får dock sitta kvar tills jag ska gå hem, bara utifall att. Nu har jag pluggat in datorn i väggen, dragit fram sängbordet, rest ”ryggstödet”, och packat upp matsäcken. Ska sitta här några timmar och utnyttja möjligheten att kunna koncentrera mig utan en (förvisso helt undebar men ändå) valp som vill ha kärlek, godis, leka, bita i fötter eller gå ut.
…kodar…dricker kaffe…kodar lite mer…
Nu är det bara en dryg timme kvar. Idag ligger jag i ett rum med två sängar, den andra av mina hittills två rumskamrater blev nyss klar och åkte hem. Idel äldre damer i mammas ålder. Jag känner mig så väldigt ung när jag är här på Radiumhemmet. Igår när jag var här på läkarbesök såg jag i alla fall en tjej ur min generation med misstänkt peruk på huvudet. Typiska kännetecken på att någon har peruk:
- Man ser inget hårfäste någonstans
- Frisyren är lite för perfekt och lite för blank (gäller främst syntetperuk)
- Är frisyren halvlång eller lång kompletteras den gärna med diadem, hårband, sjal eller mössa som håller ner håret uppe på huvudet
Igår och idag har jag varierat frisyren, med keps på huvudet har jag satt ihop håret i två fräcka tofsar. Helhetsintrycket blir lite mindre perfekt och givetvis tuffare. Förresten, är ‘tuff’ ett gammaldags ord nu? Jag har en känsla av att ingen född på 90-talet eller senare skulle ta det ordet i sin mun. Har jag blivit så gammal att jag talar så att kidsen småler åt mig bakom min rygg?
Tanterna och jag. Nu anlände rumskamrat nummer tre, ännu äldre dam än tidigare. Stackarn har inte fått någon venport ännu. De flesta patienter som rör sig här på dagsvårdsavdelningen verkar ganska pigga, men från och till ser man någon som verkar må riktigt dåligt. Då drabbas jag av lite motstridiga känslor. Jag är glad att jag mår såpass bra i jämförelse, men så tänker jag att det skulle kunna vara jag om jag blev sämre med spridning! Nyss var det en äldre man som skjutsade en yngre kvinna (såg det ut som) i rullstol fram och tillbaka utanför dörren till rummet. Hon såg ganska borta ut. Men man får inte glömma att det finns patienter här som har andra former av cancer än just bröstcancer. Rumskamrat nummer två idag var en dam född på 40-talet med tjocktarmscancer. Betydligt sämre prognos än bröstcancer, och hon hade mått rikigt pyton efter sin första omgång cytostatika. Men hon slipper däremot tappa håret. Alltid något.
Jaha, nu är äldre dam nummer tre också klar. Kanske Herceptin 30 minuter, eller någon annan medicin som går fort. Jag har ungefär en kvart kvar att vänta, sedan är det inte säkert att systern kan komma på minuten för att ta bort nålen. Ingen feberrekation ännu i alla fall. Innan jag åker hem ska jag förbi bröstmottagningen och kolla om de har fått resultat från lungröntgen och datortomografi. Det är lite nervöst naturligtvis. Bäst att vara inställd på det värsta så är chansen stor att jag får gå därifrån med en känsla av lättnad.
Nehej, det blev inget besked angående lungröntgen och datortomografi idag. Bröstmottagningen hade stängt när jag kom dit kvart i fyra. Jag går dit imorgon istället, då är jag färdig med Taxotere redan före kl. 10.
Vårkänslor
Fick syn på ett par härligt blommande träd vid busshållplatsen på Karolinska idag. De var i full blom med stora vita blommor. Undrar om det kan vara magnolia? Blommorna var betydligt större än äppelblommor, prydnadskörsbär och liknande. Oerhört vackra. Det fick bli lite grafik idag för att uttrycka vårkänslorna:
Det fina mönstret är ett Photoshop pattern som jag hittade här: First spring blossoms på Bruscheezy.
Var alltså på läkarbesök idag inför behandling nr 4. Jag är inte så förkyld att behandlingen måste skjutas upp, så imorgon bitti ska jag dit och få min första Herceptin-infusion. Det är dropp 90 minuter och därefter övervakning i 4 timmar. Jag tar med mig lite lunch att äta, är klar att åka hem tidigast kl 15, då lär jag ha hunnit bli hungrig om jag inte får äta något! Tar också med mig min laptop, tänkte att jag kan utnyttja tiden till att få ihop webbsidesmallar till Bjarnes firma.
Det blåste knappt alls idag så det var riktigt skönt att vara utomhus. Ägnade mig åt lite småpyssel i trädgården och gick en promenad med Wilma. Lät henne få nosa omkring ordentligt idag istället för att truga henne att hänga med och gå dit jag ville gå. Hon fick också syn på några kråkor som hon absolut ville jaga. Hon blir nog mer och mer uppmärksam på sin omgivning, det här var första gången som hon verkade intresserad av fåglar.
Nu ska jag inte sitta här och blogga alltför länge. Har tänkt att jag ikväll ska deklarera. Självklart online.
Hinner äntligen blogga lite…
Har inte hunnit skriva något på hela helgen. Jag har knappt varit inomhus, eller ens hemma så mycket. I fredags var jag på St. Görans för halvtidskontroll med lungröntgen och datortomografi (DT) av lungor och buk. Det tog onödigt lång tid eftersom jag är svårstucken. Röntgensköterskan ville inte ens prova sätta katetern som används för att spruta in kontrastmedel under själva DT-undersökningen. Hon kallade på en annan sköterska som gjorde tre misslyckade försök. Hon i sin tur kallade på en narkosläkare som var duktig, men jag fick vänta en bra stund innan han kom. Då fick de ta in en annan patient emellan, och därefter en akutpatient. Alltså fick jag vänta en bra stund även efter att katetern var på plats. Själva DT-undersökningen går ganska fort, men efteråt måste man sitta och vänta ytterligare 30 minuter tills de tar bort katetern. Kontentan var att jag spenderade hela eftermiddagen där i röntgen-källaren istället för att vara ute i den härliga solen.
Eftersom jag ska opereras på St. Görans är jag kanske lite extra uppmärksam på detaljer där, samt att man med så mycket väntetid hinner se en del. Det första som slår mig är att bland patienterna är det väldigt mycket riktigt gamla människor. Jag kommer nog att ligga kvar där ett par dagar, hoppas att jag inte blir helt omringad av enbart mer eller mindre senila gamlingar! Något som också oroade mig var den syn som mötte mig i korridoren utanför lungröntgen. Där, i korridoren alltså, stod en 6-7 sängar med gamlingar sida vid sida. Jag hoppas innerligt att de väntade på något och inte hade hamnat där av platsbrist! Försökte fråga men fick inget svar alls.
Lördag var jag mycket utomhus med Wilma, hon lekte en hel del med grannhunden Nisse, samt en del grannbarn. Vi hamnade också på fika hemma hos några grannar snett emot, pappan i familjen är lika kaffetokig som Bjarne och några nya bönor samt en aeropress (tror jag det heter) skulle testas. Döttrarna i familjen är dessutom Wilmas storsta fans så det blev succé.
Nästa punkt på schemat lördag kväll var middag hos min syster inne på Söder. Det blev många nya miljöer för Wilma att besöka den dagen. Igår kväll fick hon besöka ytterligare ett nytt hem. Bjarne och jag firade bröllopsdag (vår första) och Wilmas syster Leeloos familj var hundvakt. De bor i Gustavsberg så det var inte så långt att åka. Vi var och åt på samma ställe där vi hade vår bröllopsmiddag, men stället har nya ägare och har totalrenoverats. Från halvsunkigt värdshus till toppfräsch skärgårdskrog. Jag talar om f.d. Grisslinge Värdshus som numera heter Bistraud och ligger vid Grisslinge Havsbad.
Ikväll behöver vi hundvakt igen. Allt kommer på en gång. Bjarnes 14-åriga systerdotter spelar teater och har föreställning ikväll inne i stan. Kvällens hundvakt blir en annan kompis som också bor i Gustavsberg som har två pumis. Det är en något lugnare hundras, blir spännande att se hur det går. Wilma har aldrig träffat just de hundarna. Den yngre av hundarna är en tik som är ett år, det troligtvis blir livat…
Sådär, det blev en hundpromenad innan jag hann skriva klart och publicera det här inlägget. Soligt men inte så varmt idag. Prognosen inför idag sa 20-25 grader, men i dagens DN var de lite försiktigare, 18 och chans till en hel del sol. Men det här är skärgården så det är blåsigare och svalare än i inlandet.
Imorgon är det läkarbesök inför behandling 4. Jag är inte helt fri från förkylningen ännu, så det kan hända att behandlingen måste skjutas upp några dagar. Vi får se. Att min näsa rinner konstant tror jag i alla fall inte enbart beror på förkylningen, utan torra slemhinnor och pollen gör nog sitt till!
Jag kapitulerar och tar på mig träskor
Idag är Wilma 13 veckor. Ett energiknippe utan dess like. Efter att jag var på blodprovstagning och handlade mat i förmiddags tog jag med mig Wilma till det öppna fältet nära vårt hus så att hon fick springa av sig. Så länge det är lugnt i omgivningarna kan jag låta henne springa lös där. Hon älskar verkligen att springa, det är väl ett terrierdrag. Vi tränade främst på inkallning, så långt godiset i mattes ficka räckte (måste fylla på). Jag önskar jag hade en bra bild på när hon rusar mot mig, hon ser för härlig ut. Hon kurar ihop för att minska luftmotståndet och ger allt hon har! Jag skulle inte ens hinna trycka på kamerans avtryckare innan hon är framme hos mig.
På eftermiddagen kom syrran Leeloo med husse på besök för att snacka jobb med Bjarne. Det blev intensivt valpbus som vanligt, så nu ikväll är Wilma bestämt tröttare än vanligt. Wilma är helt klart större än Leeloo, och hon var nog lite dominerande i den häftiga valpleken. Jag såg hur Leeloo gång på gång hängde ut med tungan, och verkade trött. Wilma lät henne dock inte få en lugn stund. På söndag kväll ska Wilma vara hos Leeloo och hennes familj, Bjarne och jag har bröllopsdag och ska gå ut och äta. Då kanske inte Wilma är lika kaxig eftersom det i Leeloos familj också finns en vuxen tik. Spännande… Följande bild visar hur det kunde se ut när Wilma och Leeloo lekte idag:
Wilma ståendes över syrran Leeloo
Flera gånger per dag får Wilma för sig att hon ska bita på antingen mina eller Bjarnes fötter. Vi kämpar för att få henne på bättre tankar, men det kanske inte går så länge hon är valp och dessutom terrier? Förutom att det är irriterande och inte precis acceptabelt beteende så gör det ont. Hon har sylvassa små tänder! Jag har börjat byta från mina tofflor med öppen tå till träskor för att skona mina tår och sockar.
Wilma är inte direkt något matvrak, men hon är en gottegris. Om någon av oss står vid köksbänken kan vi räkna med att det finns en hoppfull Wilma vid fötterna. Så här kan det se ut då:
Wilma vid köksbänken, bedjande blick
Imorgon ska det äntligen bli varmare igen. Det har varit några riktigt kalla dagar, extra jobbigt eftersom jag är snuvig. Jag mår i alla fall inte sämre idag, så det blir nog snart bättre.
