PR via personliga bloggar?
Fick ett mejl på min jobbadress från en kvinna på en PR-byrå som hade hittat min blogg. Hon ville bara tala om att de har gått ut med en nyhet om utmärkelsen Årets Bröstvän, och vill jag ha mer information om bröstcancer som kan hon skicka info till mig. Det är kanske inte direkt spam, men jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till detta. Hon måste ha gjort lite research för att få fram min mejladress på jobbet, den står inte på bloggen. Det fanns inte heller någon direkt uppmaning att göra något i mejlet, men hon kanske hoppas att jag ska skriva om utmärkelsen? All PR är bra PR eller? Nu skriver jag om det men kanske inte på det sätt hon hoppades. Min blogg är mer personligt inriktad, jag har inget intresse av att börja skriva om bröstcancer i allmänna ordalag, jag skriver om mitt liv. Jag svarade henne att hon inte behöver skicka info till mig i framtiden.
Nu är det hög tid att sätta igång med en schysst fredagsmiddag. Lax, mmmmm. Och kanske lite vin, ska känna efter om det smakar OK. Så ska det låta på burken, och sedan kanske en film? Är på dag 9 i cykeln nu och mår överlag bra. Det är trötthet från och till och en del tinnitus som stör. Och ömma slemhinnor i näsan.
Fler bilder på Wilma
Nu har jag laddat upp några bilder på Wilma till min Flickr-sida. Om du klickar på bilderna nedan kan du se den i större storlek på Flickr. Såg också att man nu gratis kan ladda upp videos till Flickr (fast inte så många), så det måste jag testa.
Skinhead med utväxt
Bjarne hjälpte mig nyss att ta ner de kvarvarande hårstråna med en hårtrimmer inställd på kortaste läget. Nu ser det mycket bättre ut. Hellre Sinead O’Connor (när det begav sig) än Gollum! Men en Sinead med utväxt. Vid nästa håravfall så blir det väl en slätare skalle, vill inte raka mig eftersom jag fortfarande har spår av kvisslor i hårbotten. Nu får jag tänka på hur jag klär mig om jag ska gå barhuvad över plattan…
Vi är så stolta!
Wilma sover nämligen helt själv i sin hundsäng. Det är första gången hon gör det så länge och utan gnälliga protester. Husse och matte kan göra människosaker i lugn och ro. Bjarne kan äntligen jobba lite. Jag passade på att prova peruken igen. Med glasögon, utan smink och utan hårband som håller ner och bakåt en del av perukhåret ser jag ut som en dragqueen! Hoppas att jag vänjer mig. Om jag behöver använda peruk så länge att jag kan plocka ut en andra peruk framåt vintern satsar jag nog på en kortare peruk. Men vi får se hur mycket jag faktiskt använder peruk. Den är inte jättebekväm ens när jag har den i det lösaste läget. Och det är klart varmare än att ha eget hår med volym. När jag väl börjar jobba kommer jag att storkna om jag hamnar i varma lokaler. Får väl alltid bära omkring en scarf i handväskan som plan B.
Har nu fått en ”personlig handläggare” på F-kassan. Hon ringde härom dagen. En av de saker hon sa är att de har skärpt reglerna kring hur mycket man kan jobba när man är sjukskriven. Endast 25%, 50%, 75% eller 100% är möjliga. Det lilla jag kan komma att jobba är långt ifrån 25%, så det får bli att jag rapporterar de timmar jag jobbar i klump efter att sjukskrivningen är slut.
Det blev ett hopp mellan att jag började skriva detta och nu. Wilma kräver mycket uppmärksamhet. Hon är verkligen en bebis, bara 9 veckor gammal. När jag skulle laga middag var hon mycket krävande, ville ha ständig uppmärksamhet. Efter mycket om och men fick jag ihop maten, sedan låg hon i knät när jag åt. Bjarne var på spinning, så hon var på mig hela tiden. Vid 22-tiden, efter att hon hade sovit en bra stund, tog vi ut henne på en promenad för att trötta ut henne. Nu är vi inne och leker, fröken är inte trött än. Suck. Men hon får leka så länge hon har energi så kanske vi får sova lite längre imorgon bitti…
Foderbyte
Som jag nämde så åt Wilma ganska dåligt. Idag bytte vi till ett annat foder och då sa det bara slurp! Vi bytte också från rostfria skålar till keramik, det blev en spegelbild i den rostfria vattenskålen som var läskig…
